Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Théâtre de l'Odéon

Brev skrivna i Théâtre de l'Odéon i kronologisk ordning

Brev som nämner Théâtre de l'Odéon i kronologisk ordning

Paris d. 12 Okt. 1874. Kl. 3 e.m. 12 oktober 1874
Filip Forstén hade fått kort [biljetter] och bjöd med Edelfelt och Oscar Kleineh på en promenad i katakomberna;de och flera hundra resande gick ned vid Barrière de l'Enfer; de var i sällskap av unga Charles Massé, en utmärkt aktör som spelar Ludvig XIV, samt aktrisen Mademoiselle Léonide LeBlanc, som förtjusande spelar Madame de Monsigny på Odéon; Edelfelt undrar om Alexandra Edelfelt varit i katakomberna; på väggarna finns på svenska inskriptioner av Wallin och prins Oscar.
Paris d. 17 Februari 1875. 17 februari 1875
Sällskapet lämnade café Suède för att gå till Grand Café där det fanns mera utrymme och där Herrarna Wilhelm Lagus och Jakob Estlander skulle beskriva festligheterna i Leyden; på vägen till kafét hade Lagus för Edelfelt framhållit nödvändigheten av en kandidatexamen; bara grundlig lärdom kan bringa en människosjäl den jämvikt som är nödvändig; Edelfelt höll inte med och försökte försäkra att han i framtiden alltid skulle bemöda sig om att inte bli en "dummerjöns" även om han inte fullföljde en akademisk examen; Edelfelt trodde inte att examensstudier gick att undanstöka på ett till två år, Lulle (Julian) Serlachius som har ett bättre läshuvud än honom använde fyra år för graduala studier. Kl. 12 följde de Herrarna till Hôtel Corneille, mitt emot Odéon i Quartier Latin.
Paris d. 18 Februari 1877 18 februari 1877
En ny pjäs av Paul Delamède [Déroulède] ges på Odeon, l’Hetman heter den och handlar om kosackernas frihetskrig på 1500-talet; Pauline Ahlberg och Pierre Petit-Gérard är förtjusta i pjäsen och Edelfelt ska gå och se den.
Paris Tisdag d. 13 mars 77. 13 mars 1877
Föregående kväll hade Edelfelt tänkt skriva en lång epistel [brev], men fick höra att man gav en av de sista representationerna [föreställningarna] av Paul Delourèdes [Déroulède] pjäs l’Hetman; Edelfelt gick till Odeonteatern; det fanns utmärkta ställen i pjäsen men författaren har inte någon vana vid scenens fordringar; handlingen är förlagd till kosackernas frihetsstrider; det är skada att hjälten är fransk romanhjälte i sitt spel och sätt att föra sig.
Allhelgonadag 77 1 november 1877
Edelfelt gick sedan med Algot Lange på Odeon, där de såg Mauprat; alla spelade bra, förutom hjältinnan Edmée; Edelfelts favorit Gil Naza återgav skurken Jean le Tors på ett utmärkt sätt; Bernard de Mauprat spelades bra.
Paris d 24 Jan 78. 24 januari 1878
Edelfelt var med Gunnar Berndtson och Pierre Petit Gérard på Odéon och såg pjäsen La maitresse légitime; den var bland de bästa franska pjäser Edelfelt sett; det var synd att Léonide Leblanc och Charles Massé (kompositörens son [Victor Massé? sic!]) inte längre spelade huvudrollerna; mycket i pjäsen påminner om ett handelshus – konkurs, utmätning, fattigdom, arbete och kärlek.
I Odéon-truppen finns, liksom vid alla franska teatrar några artister à la Mounet Sully; detta storartade, deklamerande och bombastiska gör visserligen intryck i storartade scener, men låter tomt och löjligt i mindre upprörande förhållanden; utlänningar tar mera anstöt än fransmän av detta; Mademoiselle Favart har denna tendens att vråla på scen; tacka vet Edelfelt Edmond Got, Coquelin, Broizat och Madeleine Brohan med deras sansade och enkla spel; det storartade sättet att spela är ett arv från Frédérick Lemaître, Étienne Mélingue och andra skådespelare från 1840-talet; bildat folk som studenter föredrar Got, Coquelin och deras skola, men "les bourgeois" [borgarna] tåras alltid när de hör Mounet Sully et consortes.
Paris 12 april 1897 (Måndag) 12 april 1897
Det blefve svårt att räkna upp alla de celebriteter som voro der. Nu protegera de Björn Björnson och försöka få honom att sätta upp några nordiska pjeser på Odeon – frun sjunger hos dem om 14 dagar.
Intressant var en massa melodramatiska nummer utförda af en ung aktris vid Odéon Mlle Laparcérie. Hon gjorde det mycket bra – sjöng ibland några strofer och deklamerade de andra till pianoackompagnement. Några saker af Victor Hugo togo sig mycket bra ut så – ehuru jag i allmänhet ej är så förtjust i genren. hon såg underligt indisk ut denna flicka – icke sannt – med de gula blommorna vid öronen? Bara utseende för en tragedienne, för resten.
Paris 4 maj 99 4 maj 1899
I går afton var jag med Jean Baptiste Pasteur på Odeonteatern, ditbjuden af författaren Fabrice Carré. Hans pjes "Ma bru" är en farce-komedi, som gör att man får skratta kontinuerligt under tre timmar.