Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

spansk konstnär

Paris, Nationalfesten d. 14 Juli 1882 14 juli 1882
Jag måste neml. ha många saker att exponera nästa vinter. Se här hvad det gäller. Jag börjar tro jag håller lyckan i min hand och galen vore jag om jag släppte mitt tag. – "Les jeunes" ämna anställa en fin-fin utställning i nästa januari. 20 stycken skulle hyra Petits lokal – hvar och en betala 1000 frcs (hvilket dock snart fås igen medelst inträdesafgiften). Jag har haft äran bli vald till en af dessa 20. Rika Stewart står i spetsen. På listan funnos nu redan Boldini, Courtois, Dagnan, Sargent, Gervex, Jan van Beers, Egusquiza (spanjor) Jean Beraud, Jacquet, Bastien Lepage. Hvar och en har rättighet till 4 meter på cimaisen. Jag blir den enda från Norden, tycks det. – Men nu gäller det att få något rigtigt godt
Paris d. 21 Juli 1882 21 juli 1882
Vi ha nu haft vart konstituerande möte angående den blifvande utställningen i Januari vi bli endast 20 hvaraf 3 skulptörer. Sällskapet mycket valdt: jag tror att jag redan talt om hvilka som, äro med. Jag är nästan rädd för att komma i sådant sällskap: Sargent, Boldini, Ribeira, Dagnan, Bastien Jacquet m.fl. – Nu gäller det att hålla sig uppe. Kommer jag dit med något rigtigt godt, då är min lycka gjord och jag är klasserad bland de bästa och de "modernaste" – gör jag något skralt så är jag herunter för en tid, såsom Bogoluboff och Wahlberg som äro totalt tillintetgjord af grannarne i den nu afslutade internationela utställningen.
Denna, vän, kommer att bli ett motstycke till den senaste endast med skilnaden att det nu är de unge, och ej de sämste för det. Jaquet, som är parisare framför alt, och kanske ger för stor del af sig sjelf och sin talent och verlden och flärden, sade att han, Stewart och Beraud som äro i spetsen för det hela nu ville bjuda Paris på något rigtigt raffineradt artistiskt, och derföre hade de sammankallat oss Bland utländingarne representerar Stott England, Liebermann Tyskland, Ribeira och Egusquiza Spanien, Boldini Italien, och jag alla de nordiska länderna med Ryssland inbegripet.
Paris d. 28 Juli 1882 28 juli 1882
Strax derefter träffade jag juden Reitlinger, som talade om expositionen i Januari. (Hela Paris talar redan derom) "Je comprends Dagnan, Bastien Sargent, Boldini et vous – mais pourquoi avez vous pris Egusquiza et Gonzales, ils ne sont pas à la hautuer? Måtte detta ej bli ett fiasco för mig – Men nej det får det ej, och blir jag ej sjuk och kommer ej något rigtigt oväntadt och förargligt i vägen, så känner jag mig nu så lifvad som någonsin. Jag håller ändå allt för mycket af måleriet för att trifvas i lättja, och jag brinner nu af lust att arbeta.
Paris d. 17 Dec 1882 17 december 1882
Expositionen ser ganska intressant ut. Petit sjelf menar att vi i nästa år böra göra om detta, med uteslutandet af Egusquiza Tofano och Rossano som verkligen skämma ut den för oss – Egusquiza är ännu ej nöjd med platserna – och begriper ej att hans smörja ej skulle vinna på att sitta midt på som t.ex min tafla.
Tisdag morgon 1 januari 1884
Några, som nyligen Egusquiza och en förläggare i Köpenhamn, bli förargade då jag ej svarara.
Odaterat 1 januari 1884
Expositionen hos Petit är icke märkvärdig – Bastien Lepage har ett mästerligt porträtt af gumman Drouet som dog i fjol, Victor Hugos mångåriga väninna. alldeles förbaskadt bra. Carolus Duran och Stevens också bra saker – den senare ungefär likadana saker som i fjol – fina i färgen men själlösa. Beraud, Jan van Beers Egusquiza äro utusla. Dagnan, Courtois, Boldini, Sargent de Nittis och Madrazo deltaga ej, likaså jag.
Måndag d. 10 mars 1884 10 mars 1884
I går afton var jag på spanska ambassaden. Mycket stort och grannt. Sjelfva hôtellet är gammalt, i faubourg St. Germain, icke särdeles luxuöst men der finnas goda kopior af Tizian Velasquez o.a. allt spanska kungar. jag kände rätt mycket folk der. Först de svenske ryska o danska diptomaterna, så en massa ungherrar från corps diplomatique, så en massa spanjorer, hvaribland alla de målare som voro der: Madrazo, Ochoa, Egusquiza, Mellida, Arcos m.fl. – Gayarre sjöng. Jag förstår mig nu icke på deras extas. – Alla ministrar voro der. Ett ögonblick stod jag alldeles bakom en lustig trio: Jules Ferry, påfliga nuntien, Mgr di Rende och tyske ambassadören, furst Hohenlohe. – De talte mycket gladt om likgiltiga saker som de bäste vänner. När man tänker på att de i politiken vilja äta upp hvarandra.
Paris d. 20 mars 84 20 mars 1884
Egusquiza skall vara arg på mig för det jag sålunda blifvit inbjuden. Petit sade att han för nästa år helt och hållet tänker utesluta Egusquiza Tofans, et constortes, att sjelf välja de exponerande.
Odaterat fragment 1 januari 1885
De som ska delta i utställningen hos Petit mellan den 15 maj och den 15 juni är följande: Besnard, Beraud, Bonnat, Cazin, Edelfelt, Egusquiza, Gervex, Liebermann, Ribera, Sargent, Stevens; möjligtvis Henner och Carolus Duran.