Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Albert Edelfelt

är en av Finlands genom tiderna mest framstående bildkonstnärer. I den här utgåvan finns de brev som Edelfelt skrev till sin mor Alexandra Edelfelt under åren 1867−1901. Breven är ett fönster in i den finländska konstens guldålder, och in i det sena 1800-talets finländska, nordiska och europeiska kulturhistoria. Målet med utgåvan är samtidigt att erbjuda en aldrig förut skådad rekonstruktion av Edelfelts konstnärskap, både i text och i bild. Syftet med utgåvan är att göra breven tillgängliga för forskare inom olika discipliner, för museer, undervisning och alla intresserade. De 1310 breven är transkriberade i sin helhet med hjälp av Transkribus, och 232 av dem har översatts till finska av Sirpa Kähkönen. De har tidigare publicerats i boken Niin kutsuttu sydämeni – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen 1873–1901 (utgivna av Anna Kortelainen, Otava 2001). I den här webbutgåvan hittar du också en omfattande samling bilder av Edelfelts konstverk och skisser som publiceras i samarbete med Finlands Nationalgalleri.

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

I ett brev med rubriken Ospedaletti 15 mars 1891 skriver Albert Edelfelt om verket Åbo Akademis invigning 1640. Alternativt tävlingsförlsag till väggmålning. Innehållet sammanfattas så här.

Hur går det med universitetsmålningarna? Hvad Ahrenberg säger betyder ingenting. Egendomligt är att Auroraförbundet, som jag sjelf anser vara bäst ej tyckes ha väckt något vidare uppseende. Att skildra 1700 talets lärdom genom en praktbild anser jag vara alldeles galet – det var just de lärda, "filosoferna" som försökte och verkligen lyckades, delvis, återföra menskligheten till naturen då. – Då jag tänker mig Linné, Porthan Calonius – likasom då jag söker föreställa mig encylopedisterna, kommer jag sist af allt att tänka på akademisk ståt. I mitt Aurora förbund ville jag ge något af det enkla, djupa, kritiska som under hela seklet gick jemnsedes med hofpladdret, pudret och de röde klackarna. – de ha ej förstått mig.

I samband med konstverket nämns dessutom personerna Johan Jacob Ahrenberg, Matthias Calonius, Carl von Linné, Henrik Gabriel Porthan.

Läs mera
Åbo Akademis invigning 1640. Alternativt tävlingsförlsag till väggmålning

Gilla oss på Facebook